Idag, för 74 år sen, 1 september 1939 inleddes Andra Världskriget. Tysklands blixtattack på Polen symboliserar startskottet för 6 års helvete, framförallt på den europeiska kontinenten, men även i stora delar av världen. Koncentrationsläger, etnisk rensning, folkmord (Förintelsen), plundring, fördrivning av folk från deras egendom osv. Ja, listan kan göras mycket lång och allt beskriver livet i Europa 1939-1945. Nazityskland och Fascistiska Italien har visat hur allvarligt det kan bli när högerextrema nationalistiska och fascistiska partier får så stor makt att de kväver demokratin totalt. 1945 sa vi "aldrig mer!" när vi upptäckte fasorna i Auschwitz, Dachau, Bergen-Belsen, Treblinka osv. Men "aldrig mer!" blev tyvärr bara två fina ord som misslyckades i praktiken. Ungefär 50 år senare blev folkmord återigen ett faktum på europeisk mark då mer än 8000 bosniska muslimer dödades av fascistiska serbiska styrkor i den östbosniska staden Srebrenica. Idag säger vi mer än gärna "Aldrig mera Auschwitz! Aldrig mera Srebrenica!". Jag hoppas att den här "Aldrig mera!" håller för alltid nu.
Europa var en trött kontinent 1945 efter två världskrig. Problem skulle aldrig mer lösas via våld och militära konflikter. Romfördraget, Europeiska Gemenskapen och senare Europeiska Unionen, blev följden av denna trötthet på krig. Idag ser vi ett riktigt stabilt och enat Europa, med de extrema krafterna (kommunism, nationalism och fascism) långt avlägsna från den styrande politiken. Det här ser och låter bra ut. Men under ytan finns ett riktigt allvarligt hot. Finanskrisen som slog till 2008 liknas oftast vid Depressionen som slog till 1929. En annan skrämmande liknelse man kan dra mellan dessa två ekonomiska kriser är höger- och vänsterextrema gruppers ökade popularitet. Nazistiska Gyllene Gryning i Grekland vill återinföra dödsstraffet i grekisk lag, men endast åt invandrare. Fascistiska Jobbik i Ungern vill registrera judar på landets universitet och högskolor. Även här i Sverige har lokala sverigedemokrater gått ut med budskap som "förbjud Islam i Sverige och utvisa de som envisas med att tro på religionen". Allt det här är tidiga tecken på att något fruktansvärt kan hända i Europa inom kort om vi inte agerar mot det nu.
Vi måste hela tiden tala om kommunismens, nationalismens och fascismens fasor. Faktum är att dessa tre har endast orsakat lidande i Europa under hela förra århundradet. Det här måste man påminna människor om, särskilt nu under dessa svåra ekonomiska tider, i hela Europa.
Min farfar och morfar var aktiva och stolta antifascister. De kämpade bland annat i Titos partizaner mot den Nazityska ockupationen. De var med och räddade hundratals människor från koncentrationsläger i forna Jugoslavien i sin hemregion (romer, judar, serber, partizaner, bosnier, politiska kroatiska motståndare till Ustasha-regimen etc). Det min farfar och morfar drömde om i skyttegravarna, ett fredligt och enat Europa utan konflikter, är verklighet för mig idag. Och jag bär stolt vidare deras arbete och kommer aldrig ge upp kampen om Europa, mot det högerextrema hotet och för demokratin och mänskliga rättigheter.
Jag är också extra stolt som folkpartist när Jan Björklund (utbildningsminister) satsar extra mycket på att historiaundervisningens status stärks i den svenska skolan och kommunismens, nationalismens och fascismens brott uppmärksammas ännu mer. Värderingskrisen ska tas på lika stort allvar som finanskrisen. Om inte så riskerar vi ännu en förlorad generation i skyttegravarna, koncentrationslägren och på slagfälten. Och det vill nog förhoppningsvis ingen. Aldrig mera Auschwitz, aldrig mera Srebrenica - JA TILL (EU)ROPA!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar