Och så var det dags igen....

Efter flera vänners påtryckningar har jag nu äntligen bestämt mig för och ge blogglivet en andra chans. Här kommer jag blogga om allt som rör EU, dess utvidgning, demokrati och mänskliga rättigheter. En blogg om Europa, helt enkelt. Varje gång jag läser artiklar i dagspressen via nätet stöter man alltid på bloggare som länkar till artiklarna via sin blogg. Och varje gång ämnet är EU, domineras bloggarna av starkt EU-kritiska personer. Jag har alltid varit för EU, både i vått och torrt, men jag tycker även att man ska kunna kritisera EU som EU-vän. En ärlig vän är trots allt en god vän. Och endast via kritik kan man hjälpa unionen till förbättring inom dess svaga områden. Kritiken här kommer helt enkelt med goda avsikter. En sak är säker - ni kommer aldrig höra mig förespråka att EU-samarbetet läggs ner. Aldrig. För mig, som flydde ett blodigt krig för bara 20 år sen på den europeiska kontinenten, är EU fortfarande ett fredsprojekt. Och många ställer sig med rätta frågan idag "Hade det varit krig i forna Jugoslavien om landet varit en del utav fredsprojektet EU?". Jag tror bestämt att svaret är nej på den frågan. Bevisen hittar man i Balkans efterkrigstid. Demokratiseringsprocessen och försoningsprocessen mellan folken på Balkan har endast varit möjlig tack vare EU:s påtryckningar och utnyttjandet av medlemskap som redskap för viktiga reformer. EU är sannerligen en positiv kraft att räkna med, både när det gäller politisk stabilitet, men även ekonomisk sådan. Men framförallt är EU fortfarande ett fredsprojekt som är värt och kämpa för. Bevara EU och välkommen till min nya Europablogg!

Förövrigt kan jag även nämna att jag är student på masterprogrammet International and European Relations vid Linköpings Universitet, år 2. Jag är även politiskt aktiv - sitter som distriktsordförande för Liberala Ungdomsförbundet Östergötland.